Författare: rodalanternan

Röda Lanternan måste åter igen fördöma bransch- och arbetgivarorganisationen Sveriges Hamnars agerande. Nu för vad som i förlängningen innebär en attack mot hela fackföreningsrörelsen, demokrati, människorätt och medmänsklighet.
Svenska Hamnarbetarförbundet genomförde i februari en sex dygns blockad mot krigsmateriel till och från Israel. Föga förvånande invände Sveriges Hamnar, men Arbetsdomstolen gav Hamnarbetarförbundet rätt och godkände blockaden.
Blockaden genomfördes på uppmaning från Hamnarbetarförbundets internationella organisation och som ett svar på den palestinska fackföreningsrörelsens begäran om sympatiåtgärder. En solidaritetshandling för att inte underlätta eller förlänga misstänkta krigsbrott i Gaza, beslutad av förbundets medlemmar.
Innan blockaden hann träda i kraft blev Hamnarbetarförbundets vice ordförande och talesperson för blockaden, Erik Helgeson, polisanmäld och varslad om uppsägning av sin arbetsgivare Gothenburg RoRo Terminal, med hänvisning till säkerhetsskyddslagen och illojalitet kopplat till samma lag. Justitiekanslern inledde inte ens någon förundersökning om brott.
Flera av Röda Lanternans medlemmar har erfarenhet av att grundlöst bli polisanmälda av sin arbetsgivare, i enda syfte att smutskasta och kuva. Det är ovärdigt och ska inte lyckas. Gothenburg RoRo Terminal, som opererar på uppdrag av det kommunalägda Göteborgs Hamn, måste snarast dra tillbaka sitt varsel om uppsägning och tillsammans med Sveriges Hamnar be Erik Helgeson och Hamnarbetarförbundet om ursäkt. En ursäkt bör också riktas till allmänheten. Det är inte så här vi vårdar vår värdefulla svenska arbetsmarknadsmodell, eller behåller en anständig samhällsdebatt.

Uttalande antaget av Röda Lanternans årsmöte 2025-02-19

Att det tidigare alliansstyret i Region Stockholm inte tog nämnvärd hänsyn till de anställda i den skattefinansierade verksamhetens hälsa och arbetsmiljö är en bitter erfarenhet för många, men föga förvånande. Att Socialdemokraterna, förvisso tillsammans med C och MP, inte tycks ha någon särskilt annorlunda syn på saken var inte lika väntat. Att basera beslutet om att ersätta tågvärdar med kameror på en s.k. utredning där de mest sakkunniga inte får komma till tals kan inte vara annat än verklighetsfrånvänt. Tyvärr ett bekant tillvägagångssätt inom upphandlad verksamhet. Inte ens de normala ledorden tillgänglighet och effektivitet verkar värderas speciellt högt. Vem ska i framtiden snabbt kunna hjälpa och ledsaga resenärer eller åtgärda tekniska småfel som krånglande dörrar (eller igensatta kameralinser)?

Kampen för tillräcklig bemanning är alltför välbekant för Röda Lanternans sjöfarande medlemmar, många i upphandlad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm. Vår tillsynsmyndighet Transportstyrelsen ger redarna tämligen fria händer att själva avgöra besättningarnas storlek och utföra egenkontroller. ”Vi uppfyller kraven” är redarnas givna svar vid kritik. Vid samtliga verkliga incidenter och övningar med många passagerare i skärgården har det konstaterats att det är för få som jobbar ombord. Ändå finns en vilja att vi ska bli ännu färre.

Nu har det gått alldeles för långt! Det handlar inte längre endast om anständig arbetsmiljö och ett värdigt och hållbart arbetsliv, utan även om omedelbar risk för människoliv. Måste det inträffa en allvarlig olycka innan också de som fattar besluten inser detta? Det duger inte längre att skylla på förvaltning, myndigheter och operatörer. Nu ligger ansvaret hos politiken!

Vi kräver trygga lokförare och resenärer, vi står bredvid våra kamrater som vi vill ha bredvid oss när vi färdas på spåren och uttrycker härmed vårt fulla stöd i er kamp som handlar om oss alla!

Föreningen Röda Lanternan

Under Vänsterpartiets fackliga rikskonferens i september överräcktes hedersbetygelsen ”Årets Lanterna” till huvudskyddsombudet och den facklige förebilden Ola Brunnström vid Seko Pågatåg, med motiveringen ”För att under överhandsväder ha stått upp för kollegor och kollektivavtal, och därmed likt en lanterna fungerat som ledljus och inspirationskälla för långt fler än sina arbetskamrater.”

Lanternans remissvar på En moderniserad arbetsrätt (SOU2020:30).